Lunch

Resultatet av besöket i ostfabriken, osten var en lagrad som hade lagrats i en grotta under 2 år. Väldigt stark och god. Ölen var en lokal ale från Vermont. Samma sak med korven, lokalproducerad stark rökt jättegod korv. Så vi gjorde helt enkelt som så att vi letade upp en brygga där vi satte oss och åt lunchen i det fria. På vägen dit så passerade vi Viking Tattoo. Vi stannade naturligtvis eftersom de hade en Valhalla gift shop. Saken var bara den att det var stängt, eller ja, det var ingång på baksidan och en skylt med "Adults only". Så vi struntade med andra ord i att gå in. Det intressanta dock är att detta är Vermontbefolkningens uppfattning om skandinaver - det ni!

Ostfabrik i Vermont

Här är första sevärdigheten som vi besökt tillsammans i USA, dvs ostfabriken i Vermont. Sa ju att vi bara skulle besöka suspekta och annorlunda platser :-)

Här görs det alltså ost. Dom hade vansinnigt mycket god ost.

Mac&Cheese

Här är den.. den berömda! Mac&Cheese, eller "makaroner med ost". Makaronerna är mer som i en ostgratäng och det var oerhört gott faktiskt. Det här var visserligen restaurangversionen, inte halvfabrikat från en papplåda i köksskåpet, men ändå. Nu har jag ätit den.

Nu är det för all del dagen efter. Jag har nu läst ut Chelsea Cains "Sweetheart" och funderar på om jag ska läsa sista delen "Evil at Heart" eller börja på min andra faktabok "Without Conscience" av Robert D. Hare, en bok om psykopater. Eller om jag ska läsa Lee Childs efterlängtade "61 hours". Dessa val i livet... ^^

Nu är klockan iaf 11 och ikväll ca klockan 21 kommer herr Stridh. Whoho! Det är tio timmar. Jag gissar att sju av dem blir läsning, en mat och en dusch. Så ser dagen ut. Om det inte blir soligare. Då blir det kanske ett bad också.

Värdshusfrukost

Frukosten är lite spartansk här. De kallar den "continental". Jag vet inte vilken kontinent de menar. Man får iaf flingor med mjölk, croissanter, frukt, juice och kaffe.

Jag saknar ägg, gröt och mackor, men vad tusan. Mätt blir jag och gott är det för all del.

Sedan spenderade jag faktiskt resten av dagen med att läsa läsa läsa. Jag läste ut "Telling lies" av Paul Ekman och började på "Sweetheart" av Chelsea Cain. Det är en riktigt blodig deckare om en fullständigt psykopatisk seriemördare och polisen som blivit alldeles för stor del av sitt eget fall. Jag läste första delen "Hearbreak" på flyget till Japan.

Sitta på verandan med en öl

Beställde mat ute på verandan och fick först en korg med varmt bröd och smör, en skål med oliver och en med olivolja och vitlök. Nomnomnom. Ölen är Samuel Adams Summer Draft.

Maten jag beställde så här första kvällen är Flat Iron Steak med pommes och grönsaker, samt vitlöksaioli. Den var helt okej, men jösses så mycket mat! Man blir definitivt inte besviken.

Väldigt mysig veranda, med sex bord och så några korgmöbler. På baksidan finns en inhägnad, mer privat gård med fler bord, men jag ville se trafiken.

Det känns amerikanskt och korrekt att sitta på verandan (the porch!) med en öl och titta på "stadens liv" (läs: passerande pickisar med div löst folk på väg ut eller hem).

Mycket mysigare blir det faktiskt inte. Oerhört nöjd är jag. Det enda som saknas är herr Stridh, men han är ju i princip på väg nu, så då kan jag väl njuta av den pittoreska ensamheten så länge. Känner mig som Mrs Marple, litegrann. Med risk för att känna fel ^^

Men det är verkligen ett fantastiskt ställe. Skulle rekommendera vem som helst ett besök som hade vägarna förbi. Vilken start på semestern..

Saxtons River Inn - nu är jag här

Här är mitt söta rum. New England/Victorian så det förslår. Oerhört trevligt värdshus över huvud taget. Jättetrevlig personal, mysiga rum och korridorer, härlig restaurang, mat och gäster.. Det är helt enkelt super.

Osäker fortfarande på hur termostaten på väggen fungerar, så jag slog på ac:n i fönstret och när jag kom tillbaka in på rummet var det härligt svalt.


Så här ser badrummen ut när det är New England.


Och badkaret står stilenligt liksom en bit ut i rummet. Lägg gärna märke till flasharfönstren ;)

The Cha-b-ong

Världens roligaste föredrag.

Y-axeln: % Chance of being Wrong (Cha-b-ong)
X-axeln: Relative Technical Pain Index (RT-PIN)
(= level of swearing in db)
Höger y-axel: Inherent Flaw Index (IFI)

Normalt ökar Cha-b-ong när svårighetsgraden ökar.
För en godtyckligt vald metod (här MP= mikropunktion) finns dessutom en spridning så att Cha-b-ong kan vara allt från 20-100%, beroende på skickligheten i utförandet.

Nördhumor.. Älskar det.

Konferensens sista kväll

Först hummer till middag. Gloff, gloff, MÄTT.


Sedan prisutdelning för bästa "Sleeping Beauty" t ex. Ja, det var den som sov snyggast på ett föredrag.


Och så slutligen karaoke. Ja se njurforskare..

Badplatsen i Saxtons River

Ja, vi hittade dit till slut. Det är grunt mestadels, men med ett par djupare hål och fullt simbart.


Och just ja.. Det ligger precis nedanför en fors, så det strömmar och låter härligt.


Sen får man liksom halka sig i land över chifferstenen på bottnen.

Lagom snygg solbränna har jag fått också. Så där lite bonnigt, fräsht.

Naturen i Vermont (utan pole)

Ett litet vattenfall i skogen.

Björnbär, va? Vågade inte smaka.


Floden, Saxtons River


Här tänkte vi bada, men..

Det var ju lite grunt till att börja med.

Men väldigt fint.


Sedan hittade vi den här fina, handritade kartan. Där står det två badplatser utritade och en hittade vi fram till.

Lite pole i Vermont

Jotack, den är ju typ rak och smal, så det ska väl gå bra? Nja, den var även fyrkantig och gjorde ont, men lite upp kom jag iaf.


Den här var mer runt och lång och smal. Funka skitbra, yay.. oj hjälp! Jag hänger ju i ett träd?!


Whoho! Invert funkar det med. Finally en ganska värdig traditionell polebild från Vermont.

En bil till Stridh igen

Någon har en fin bil på akademien här..


Vit, visserligen, men jag tror den skulle duga, va?

Ganska maffig.


Ganska Dodge.

Glömde blogga. Sista synen i Washington

Här bodde jag. Det ser lite pampigare ut än det var. =)

Och den gamle Stieg var på första plats i pockethyllan på flygplatsen.

Saxtons River Inn

Här ska jag bo efter konferensen! Och hit kommer herr Stridh på söndag. Man kan inte missa det. Ligger mitt på Main Street, på höger sida. Riktigt fint. Med en veranda som gjord för att dricka öl på och titta på trafiken. Eller kanske läsa en bok och dricka lemonad.

Ååååh... det blir tider det.

Mer Vermont Academy

Det här är ett lodjur tror jag, inte sant? Står uppställd med skolpriser i matsalen.


Så här glada blir vi när vi ätit mat och ser efterrätten. Man blir ganska bortskämd på det här all inclusive-stället.

Mitt hus! Alumni Hall.

Den egentliga ingången till Alumni Hall. En veranda så klart.

Galna sommarkolloforskare som spelar fotboll på eftermiddagspausen.


Ett skidhoppningstorn i bakgrunden. Kan nog vara ganska fint här på vintern också.


Skolan är från 1870 ungefär och det är verkligen fina gamla hus. Det påminner om ett svenskt bruk, tycker jag.

Jag skulle gärna vilja se hur det ser ut här med alla studenterna på plats. Hur de går omkring i sina uniformer och insuper lärdom. ;)


Här är skolans admissions office. Jag tror det bor en hobbit där.


Man kan nästan se honom påta runt om man kisar lite.


Så här ser ett typiskt föredrag ut. En farbrors huvud, en gris som läser tidningen och så fakta om njurar och sjukdomsmodeller.