
Sådärja. Då var min japanupplevelse komplett - en galen yogi i parken som vände utochin på sig själv.

Den härlige killen som ägde stället rostar sitt eget kaffe och serverar "drip cohi" i fina keramikkoppar, som står uppställda på hyllor över baren.
Men det var lite sent för kaffe, så det blev japansk whisky ikväll. Imorgon kan vi nog hinna förbi och dricka kaffe. Han ville gärna att vi kom tillbaka och smakade själva "säljpunkten".








Det var minst sagt välbesökt och många japanska skolbarn sprang runt och ooohade.
Som vanligt vid japanska tempel fanns det en välplacerad häger med sinne för det artistiska. Ibland tror jag att de spikat fast dem, för de står alltid perfekt för fotografering.


Som vanligt även koifiskar i sjön.
Lite ornament fanns utplacerade på sånt där zenaktigt sätt.
Och uppe på höjden kunde man vända sig om och se guldtemplet en sista gång. Känns som att det var tänkt så, så att man alltid kommer längta tillbaka. Åker jag till Japan igen så ska jag se det igen. Helt sagolikt.
Det fanns även små buddhastenar med skålar som man så klart ville träffa med mynt.
Vid utgången fanns ett mysigt café, och jag passade på att fota den här välplacerade tjejen under parasollet.


Den berömda stenträdgården.



Här satt de och drack te och funderade på livet.


Landskapsträdgården.




