Nijo Castle (Nijo-jo)

Från början byggdes Nijo 1603 (126 år efter Uppsala Universitet) som det officiella Kyotoresidenset för första Shogun av Tokugawa, Ieyasu. Det fullbordades 1626 av tredje Shogun Iemitsu.

Nijo-slottet är ett av de finaste exemplen på tidig Edo-period och Momoyamakulturen i Japan. Slottet fördes till världsarvslistan 1994 och firade 400-årsjubileum 2003.

Det var då..
Nu är det mest vansinnigt imponerande och samtidigt underligt nedslående. Man fick inte fota inomhus eftersom man måste skydda de vackra väggmålningarna från ljus och blixtar. Men det var mest stora tomma rum med mattor på golven. Dock var det en kul detalj att golven medvetet låtits byggas för att gnissla
karakteristiskt, så att man visste om någon ninja försökte smyga sig in.


Det finaste på hela slottsområdet var trädgårdarnan.

Här är ett exempel på oklanderlig trädgård. Rent, snyggt, vackra linjer och inte ett löv sitter snett.

Tuffa "trummor" som ninjor kan slå på om de vill ha uppmärksamhet.


Ett vackert träd bara.

Bara titta och njut. Eller som Peter sade: "Här skulle man sitta och ta sig en varmkorv." Det.. får stå för honom.


En häger?

Stenbroar och varmkorv.


Vallgraven och muren kring "Honmaru", som jag antar är huvudresidenset.

Där fans fina fisken. Koi någon?

Någon av besökarna före oss måste ha matat dem med något, för när vi gick tillbaka var det helt tomt.

Utsikten från Något slags tak på en byggnad.


Mmm.. äntligen en vettig vy av bergen.



Bambu.






Bo här, någon?


En till stenbro.
"Okej, nog med kultur.."

Tills imorgon vill säga, för då blir det mer världsarv: Ryoan-ji Temple och Kinkaku-ji Temple. Sen räcker det! Sen blir det bara shochu.

Snygg verkstad

Äkta japansk mat

Idag var det ju första konferensdagen. Det var en del intressanta föredrag, men roligast var att vi träffade Uppsalaborna igen och passade på med en japansk middag ute i riktiga världen.


Här sitter vi och äter maten vi beställt in på hopp och förlust. En del blev nöjda (tempura och fisk), en del mindre nöjda (fläskfett och fettköttsoppa). Men även det man var mindre nöjd med var gott, om än mindre mättande när man inte kunde äta upp allt.


Så här såg min köttsoppa ut. Inte riktigt vad jag hade tänkt mig, men god ändå. Mitt fram står en underbar keramikmugg full med shochu (japansk sprit, smakade whisky) med vatten och is samt till höger om den en mugg öl. Och så ris. Det måste man nämligen beställa till.

Allt som allt jättetrevligt och jättegott. Kul att uppleva. Men nästa gång kanske jag tar vanlig sushi ändå. Fast nu har jag lovat en kompis att prova både kobebiff (dyrt men förmodligen väldigt gott) och dumplings (kan vara hur gott eller äckligt som helst), så jag måste nog leva upp till det.

Imorgon.. fler äventyr.

Ja just..

Det var efterrätter också.. Sade jag det? *mätt*

Welcome reception, oh yes indeed

Lite avvaktande klev jag in på välkomstmottagningens buffé och tänkte: "Här känner jag ju ingen. Nu blir det som i Danmark där jag stod och tittade på mest när andra åt och kom ikapp gamla vänners nyheter."

Men det första som hände var att jag kände igen en massa referensnamn. Då blev jag iofs mest nervös istället för uppgiven. Men så började en av dem prata med mig och det var ju trevligt.

Sedan tog jag för mig av buffén och där hittade jag människor hemifrån Uppsala. Sjukt. Här kan man jobba med samma molekyl i samma hus och man har ingen aning om det. Inom olika områden visserligen, men ändå. Det var riktigt trevliga människor. Och inte stod vi och pratade svenska heller, om ni trodde det ;) Där var det nämligen både en polska, en holländska och en finska med i gänget. Typiskt Akademia.

Men stunt i folket! Det ska handla om buffén! Först ett smakprov..


Trevligt utplacerade avlastningsbord och lagom mingelvänliga avstånd mellan dem. Utplacerade fanns flaskor med öl på is och längre bort även ett bord med vin och juice.


Buffén ni ser i bakgrunden är alltså konstruerad av japansk kallmat. Sushi, kyckling, frukt och saker jag inte vet vad det var. Allt jag hann smaka var supergott! Sushin var fantastisk. Och då åt jag ändå fantastisk sushi igår också.


Allt var väldigt vackert upplagt. Nästan så man inte vågade ta. De där sparrisarna runt kanten t ex, som är nedstoppade i klickar av röra. Omöjliga att ta med sås till utan att kladda ner bordet.

Roullader av okänd substans.

Där stod även en man och karvade skinka direkt på plats.

Här syns någons giriga fingrar greppa godsakerna.

Men... det godaste stod den här mannen för, som ni ser i bakgrunden. Han stekte KÖTT på ett stekbord. Han stekte dem helt perfekt lagom mycket. Den exakta medium rare som jag vill ha den. Och vilket kött sedan... så mört att det liksom föll samman. Fullständigt lättuggat. Så lagom härligt smörigt och ja.. Det bästa kött jag någonsin smakat, det var de här två små munsbitarna i Japan. Ledsen Stridhmaken, men nu är din baconlindade oxfilé nog tvåa ändå. Den må vara rökigare och fantastisk.. men den här alltså.. Iofs.. om han dessutom hade fått röksmak på köttet? Nej.. jag dör..

Allt som allt, oavsett diskussioner om vilket kött som faktiskt vinner Fru Stridhs Kött-VM, så var det den godaste buffé jag ätit. Lätt. Utan tävlan.

Och därmed kan jag åka hem då eller? Nja, det här var ju bara välkomnandet. Nu börjar konferensen. Jag satte upp min poster på sin plats i postersalen. Där har de smällt in kanske 150 postrar på skärmar. Det är så smalt mellan skärmarna att man knappt kommer fram.. Jag vet inte hur det ska fungera. Om man står där som instruerat under hela postersessionen, så kommer man kanske inte fram för alla posterägare som dräller.

Fick genast en komplimang för snygg poster iaf. Alltid något.

På onsdag är det dessutom Banquet. Vad tänkte de servera då, tro? ...som toppar det här? Jag förgås av spänning, på riktigt. Dessutom ska jag tråka chefen med att han missade den här buffén. Vilken miss..

Apropå bröllop

En sån här får man använda om man har en stor fin klänning på sig (eller kanske traditionell dräkt?) och behöver använda bekvämlighetsinrättningen. Dvs en toalett för fina flickor.

Japanska bröllop

Även konferenshotellet är bröllopsinriktat. Här är en bild från deras bröllopsklänningsbutik. Det är många färger, mycket rött.

Har även sett runt omkring hotellen många traditionellt klädda som geishor (utan sminket) eller som samurajer. En del bröllop måste vara häftiga att få se..

Utropare

Mest hela tiden far det omkring folk antingen i sådana här bussar, eller i små bilar, med megafoner på taket och ropar och hojtar om något. Jag vet inte vad. Kanske politik, för ibland har de plakat med leende ansikten som ser läskiga ut. Men det kan lika gärna gälla glass, cirkus eller vad som helst.. Tur att vi inte har sådana hemma. Man blir lite tokig på dem när de gastande vrålar förbi. Dessutom låter det sjukt kommunistiskt allt de säger. Hur det nu låter.

Perfekt för en tavla

Man har väl njure, även i Japan

Lite lustigt är det allt

The boss of them all (your base are belong to us)

Apropå kaffe så hittade jag tusen Starbucks "downtown" mot stationen till. Så nu är det inte längre svårt att hitta caffe latte i Kyoto. Bara lite långt. Typ en liter islatte fick man för 440 yen. 44 kr för dig som inte är valutaexpert. En annan bra sak med Starbucks är att man kan gå på toa där.

Kyoto Tower

Ett högt torn jag inte vet vad de har till. Men det verkade stå uppepå ett hus, mittemot Kyotos centralstation, och var himla högt.

På centralstationen passade jag förresten på att köpa biljett till Tokyo. Det var inte billigt. Totalt, inklusive Narita Express, blev det 1630 kr. Men då har jag å andra sidan sittplats och allt är klart att bara hoppa ombord. Förhoppningsvis krånglar ingenting...

Higashi-Honganji-templet

Strax innan Kyotos centralstation ligger det här jättetemplet. Där hittade jag souvenirer som du kan få om du är snäll. Plingplong.


Massiva tak har de på templen. Det är så japanskt att man baxnar.

En annan dag - tradition

Gallery of Kyoto Traditional Arts & Crafts lär jag väl också besöka om jag har chansen senare i veckan. Det låg smidigt nog på samma gata som mangamuseet. Kan väl å andra sidan också bli en kulturöverdos att titta på rispapper, risvirkning och risskördande osv i ytterligare högre dos än man redan får här.


Fin fasad hade de iaf.

Världskändis

Inte utan att jag fick lite hemlängtan.

En annan dag - manga

Kyoto International Manga Museum måste man väl nästan besöka när man är i Japan och allt?


Tyvärr kan man inte alltid ha sådan tur, för just den här veckan verkar det vara stängt. Helt säkert är jag dock inte eftersom de kan mena både 7 juni och 6 juli... Hmm... Och inte hade klockan blivit öppningsdags när jag gick förbi heller.

Lite modernare hus

Hasselblad minsann

Tempel

Jag vet inte vad det är för tempel, för ingen där inne kan tala engelska. Men det ligger precis intill hotellet, de viger brudpar för fulla muggar, slår på trummor och säljer prylar.


Vid närmare anblick verkar de tillbe ett vildsvin.

Inte bara kaffe

Fråga mig inte hur det fungerar, men intill kaffe och dricka finns den här mackapären med backar med öl och stora tunnor av vad som verkar vara.. ja.. ris?

Enklaste sättet att köpa kaffe i Japan

Det svåra är att veta vilken som betyder "caffe latte" eller liknande. Idag hittade jag en rätt okej. Lite för söt bara. 12 kr kostar de. Som hittat.

Dag 2 i Japan - Hotellfrukost!

Jag har varit lite orolig för hotellfrukosten. Vem vet vad som serveras på ett japanskt bröllopshotell??

Nu vet jag.. Man kunde välja mellan japansk och västerländsk frukost. Jag kände lite hemlängtan och var himla hungrig, så jag tog västerländsk. Kanske senare i veckan att jag vågar prova den japanska.



Frukosten beställs från en meny där man kan välja vilka sorters ägg man vill ha, bacon eller skinka, apelsinjuice eller äppeljuice. Sedan kommer frukosten på en bricka så här. Kaffe eller te får man hämta själv.

Högst upp till vänster en fruktsallad. Till höger om den apelsinjuice och en sallad med rå lök och lite potatisröra. Sedan marmelader och smör till rostbrödet och så ägg och bacon.

Inte dumt!

Lagom mycket också faktiskt, även om jag tror man får mer om man ber om det. Överätning vid hotellfrukosten må vara tillfredsställande, men det gör lite ont i magen halva dagen sedan. =)


Planen för dagen är att gå till stationen och kolla in varifrån jag ska åka när jag ska till Tokyo sen. Samt kanske boka en biljett om det går. Hörde ett par vid frukosten diskutera huruvida man ser Fuji från tåget. Det vore verkligen super om man gjorde det! Då är det verkligen värt omvägen till Tokyo.

Sedan ska jag försöka hitta en väska till övervikten. Hittade lämpliga kandidater igår för 150 kr, men ska se om det inte går att hitta något mer japanskt. Eller iaf lite roligare.

Hello Kitty gärna ^^ Eller inte.

Mot kvällen är det dags att gå till konferensen och registrera, kanske sätta upp poster och delta i welcome reception. Sedan gör jag kväll och kommer nog vara minst lika trött som igår, fast kanske inte lika plötsligt och intensivt, för igår vad jag nära att ramla omkull av trötthet klockan åtta. Knallväck bara så där. Nu har jag ju både sovit vettigt och i princip redan ställt om tiden också. Jetlag schmetlag!

Hittade airconditionern

Det jag trodde var någon slags klockradio visade sig vid närmare inspektion vara både klocka, radio, lampknappsstation och AC-kontroll.

Här kan jag alltså se vad klockan är (displayen), slå på radion, tända och släcka lampor och dimra dem, samt ändra AC:n. Allt inom armslängds avstånd från sängen. Mycket smidigt. Teknikens under!